Förvaltningsberättelse

Sjöbo i världen!

Utvecklingen i världen

Långsamt mot återhämtning

Den internationella tillväxten[1] återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Såväl USA som Storbritannien utvecklas relativt snabbt och i Tyskland har arbetslösheten reducerats till låga tal. I stora delar av euroområdet är arbetslösheten fortsatt mycket hög, samtidigt som euroområdets BNP lyfter något. Den för svensk export så viktiga nordiska marknaden fortsätter gå trögt.

Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur. Det låga resursutnyttjandet märks bland annat i en dämpad pris- och löneutveckling. Fortfarande utvecklas svensk export svagt med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag svensk krona, bör dock bidra till att stärka exporten.

Då hushållen har ett högt sparande samtidigt som inkomsterna beräknas öka betydligt snabbare än priserna, förväntas dessa faktorer bidra till svensk tillväxt. Hushållens konsumtionsutgifter fortsätter stiga och förväntas framöver att växa i snabbare takt, vilket leder till att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare hjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.

Räntorna bedöms i närtid förbli ytterligt låga och den första höjningen av styrräntan väntas komma i mitten av nästa år.

BNP procentuell förändring 2013–2018

BNP backade något 2012 och ökade endast måttligt 2013. Under 2014 växte Sveriges BNP med 2,3 procent och mot slutet av året snuddade tillväxttalen det dubbla. De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvudsak förklaras men en svag utveckling i vår omvärld. 2015 och 2016 bedöms det finnas förutsättning för en relativt god tillväxt och svensk BNP beräknas öka med 3,2 respektive 3,3 procent. Därefter förväntas tillväxten åter att utvecklas långsammare.

Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt förväntas nu produktiviteten öka.

Utvecklingen i kommunerna

Ekonomin i kommunerna och landstingen har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. Detta tillsammans med att skatteintäkterna utvecklats gynnsamt, innebär att kommunerna har förutsättning att 2015 klara goda resultatnivåer. Framtiden bjuder dock på ett större demografiskt behov, samtidigt som skatteintäkterna beräknas öka långsammare.

För tredje året i rad redovisade kommunerna 2014 ett bra resultat. Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella bidrag.

I dessa siffror ingick dock ett antal försäljningar i ett fåtal kommuner. Justerat för dessa uppgår resultatet istället till ungefär 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Betydligt fler kommuner än tidigare redovisade underskott för 2014. Skattesatsen i kommunsektorn böjar successivt att öka.

För femte året i rad ökar det reala skatte­underlaget starkt och nästa år ser det ut att tillta ytterligare. Den positiva utvecklingen förklaras främst av en, i förhållande till BNP-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar.

Till följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen, ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparandet trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Realt ökar skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i år och nästa år. Även för 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Ett av skälen är att befolkningen ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000-talet. 2015 och 2016 är ökningstakten nästan mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt.

Trots en stark utveckling av skatteunderlaget får såväl kommunerna som landstingen svårt att uppnå målsättningen om god ekonomisk hushållning. Det hänger samman med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen.

Vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning olika år måste även de behov som kommunerna möter i form av att antalet personer ökar och förändrad sammansättning av befolkningen beaktas. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Den period som kommunerna nu är inne i motsvarar betydligt högre kostnadsökningar för demografi än något av åren hittills under 2000-talet.

En uppdatering/översyn av delmodellerna för förskolan och individ- och familjeomsorg har gjorts. För individ- och familjeomsorgen blir effekten en minskning av Sjöbos avgift med cirka 7 mnkr 2016, om förslaget genomförs. Uppdateringen av delmodellen för förskolan skulle innebära minskade avgift med cirka 1,4 mnkr. Förslagen är under remiss.

Socialstyrelsens nya föreskrift för särskilt boende bereds nu i regeringskansliet för regeringens eventuella medgivande för beslut. SKL:s tidigare bedömning att föreskrifterna inte kommer att träda i kraft under 2015, kvarstår.

Regeringens sparbeting till följd av gymnasiereformen 2011 kvarstår, vilket innebär att det generella statsbidraget är sänkt med 470 miljoner kronor per år, från och med 2016. För Sjöbos del motsvarar det cirka 0,9 mnkr.

En översyn av betalningsansvarslagen har gjorts. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Förslaget innebär att tiden från att en person är färdigbehandlad till att kommunens betalningsansvar inträder, kortas från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin.

Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har utarbetat förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Konceptförslaget innebär att gemensamma hemsjukvårdsteam inrättas för de allra mest sjuka inom hemsjukvården. Förslaget öppnar också möjlighet att vårda fler personer i hemsjukvården när detta kan ske i enlighet med den enskildes önskan. Konsekvenserna av avtalsförslaget utreds för närvarande av kommunerna.

Arbete

Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftdeltagande. När utbudet av arbetskraften avtar, blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till cirka 6,6 procent vid mitten av 2016, en nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent.

Arbetskraftdeltagandet har ökat markant sedan 2009, vilket är förklaringen till att arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt, trots sysselssättningsökning.

Löner och priser

Prisutvecklingen har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt. Riksbanken befarar att de låga inflationsförväntningarna ska bli bestående, vilket i sin tur skulle försvåra möjligheterna att nå målsättningen om 2 procents inflation. Det är bakgrunden till den mycket expansiva penningpolitik som nu förs. Den låga inflationen resulterade i att riksbanken i mars sänkte styrräntan till -0,25 procent. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan.

Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014.

Det märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga ökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken.

De avtal som slöts under 2013 är treåriga, vilket innebär att det blir en ny avtalsrörelse 2016.

Regeringen har aviserat att de är beredda att avsätta 3 miljarder till höjda lärarlöner 2016 om arbetsmarknadens parter kan komma överens om att det är höjda lärarlöner som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Frågan kommer att återkomma i höstens budgetproposition.

2016 beräknas ökningen av KPI uppgå till 1,5 procent för att 2017 öka till 3,3 procent.

Befolkning

Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av från och med 2008, för att 2010 redovisa en minskning av befolkningen. Från och med 2011 har befolkningen åter ökat.

Sjöbo kommun hade vid årsskiftet 18 415 invånare, en ökning med 14 personer. Befolkningsökningen har avtagit jämfört med 2013, då den var 0,61 procent.

Under 2015 har befolkningsökningen tilltagit och till och med april ökat med 27 personer till totalt 18 442.

Befolkningsförändring (%)
2015 2016 2017 2018
Riket 1,12 1,06 0,92 0,85
Sjöbo 0,48 0,54 0,51 0,56

2014 uppgick Sveriges befolkning till 9,7 miljoner invånare. Folkökningen i riket förklaras av en stor invandring. Enligt prognos för riket beräknas 10 miljonersgränsen uppnås år 2017. Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har tidigare aldrig skett så fort.

Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än för riket, vilket framgår av ovanstående tabell. Detta överensstämmer med den historiska utvecklingen.

Jämfört med vad som tidigare prognostiserats är den befolkningsprognos som utgör underlag för budgeten i princip oförändrad.

Befolkningen förväntas årligen öka med cirka 0,5 procent framförallt på grund av en ökad inflyttning. Även födelsenettot beräknas bidra något till befolkningsökningen.

För 2015 ska befolkningen enligt prognosen öka med 89 personer, vilket bör kunna nås då befolkningen i april ökat med 27 personer.

För perioden 2015–2018 prognostiseras en ökning av befolkningen med cirka 100 personer årligen, merparten i åldersgruppen 65–79 år.

Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 18 604 personer 2016-12-31.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2005–2014

Befolkningen i ovanstående diagram är beräknad per den 31 december respektive år.

Vid beräkning av befolkningsförändringens påverkan på den kommunala servicen räknas förändringen som ett genomsnitt mellan två år. Detta görs för att fånga den förändring som sker under året. Nedanstående diagram och analys är utformat i enlighet med denna modell.

Befolkningsutveckling i åldersklasser 2016–2018

Befolkningen beräknas under perioden 2016–2018 öka med knappt 300 personer.

Ökningen är huvudsakligen hänförbar till den äldre befolkningen som ökar med knappt 220 personer. Antalet äldre ökar därmed inte lika snabbt som tidigare.

2015 beräknas åldersgruppen 65–79 år öka med cirka 82 personer. Därefter halveras ökningen årligen. Även de allra äldsta ökar, dock i betydligt lägre omfattning, medan åldersgruppen 80–89 år i princip är oförändrad för att från och med 2017 öka med 23 personer och 2018 beräknas ökningen uppgå till 35 personer.

Antalet barn i förskoleålder förväntas öka med 7 barn under perioden, en minskning i förhållande till tidigare prognoser. Ökningen är störst 2016, då antalet förskolebarn förväntas öka med 10 barn.

Antalet skolbarn ökar under perioden med 95 barn, relativt jämnt fördelad över perioden.

2016 ökar åldersgruppen 16–18 år, det vill säga gymnasieungdomarna, för första gången på många år. 2016 och 2017 förväntas ökningen uppgå till 12 ungdomar årligen medan ökningen uppgår till totalt 22 ungdomar 2018.

Åldersgruppen 19–64 år minskar enligt prognosen under hela perioden med totalt 91 personer.

De behovskrävande åldersgrupperna kommer att öka väsentligt framöver. Ett ökat antal äldre och fler barn i både förskolan och grundskolan innebär att behoven till följd av demografiska förändringar beräknas motsvara 1 procent årligen.

Befolkningsutvecklingen till och med april indikerar en ökning av antalet personer i linje med prognosen. Antalet skolbarn och personer över 65 år är något färre medan åldergruppen 19–64 år är fler. Ur ett resursfördelningsperspektiv innebär det att verksamhet för förskola, fritidshem och grundskola samt äldreomsorgen kan ha tilldelats för mycket resurser.


  1. Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april 2015.