Förvaltningsberättelse

Finansiell analys av åren 2016–2018

2015 års budget utgör underlag för 2016 års budget. Vid bedömning av utvecklingen under 2016 används budget 2015 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2016 har ingående värden justerats till det senaste helårsutfallet (2014) och tilläggsbudgeteringar avseende investeringar 2015.

Regeringens vårproposition har beaktats i budgeten för 2016.

Kompensation för pris- och löneökningar

Budgetåret 2016 har verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar beräknats till 1,9 procent avseende kostnader för entreprenader, 1,5 procent för övriga kostnader, 0,0 procent för hyror och 2,0 procent (från och med april) avseende löneökningar. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2016, eftersom lönerna 2015 höjdes från och med 2015-04-01.

För strategiska lönesatsningar 2016 finns dessutom en central lönepott på 1,0 mnkr (från och med april).

Intäkterna har vid beräkning av pris- och lönekompensation bedömts öka med 1,5 procent med undantag för interna entreprenad­intäkter som räknats upp med 1,9 procent.

Po-pålägget som finansierar arbetsgivare­avgifter, försäkringar, pensioner med mera är i 2016 års budget oförändrat 38,46 procent.

Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2016 beräknats till 20,3 mnkr. Av dessa har 19,3 mnkr fördelats till verksamheterna och resterande 1,0 mnkr avser strukturanslag som fördelas i samband med 2016 års lönerevision.

Vid beräkning av kommunbidragen har hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna, till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter som erhåller budget baserat på invånarantal. Internräntan har år 2016 sänkts med 0,1 procent till 2,4 procent. Internräntan beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter.

Resursfördelningsmodell

Resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten och gymnasieverksamheten och baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser.

För teknisk verksamhet finns en resursför­delningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för.

Utifrån en prognostiserad befolkningsförändring utökas kommunbidraget för förskole-, skolbarnomsorg och grundskoleverksamheten med 1,3 mnkr. Då behovet av omsorg inom ålderklassen 1–5 år har ökat från 90,9 procent till 92,0 procent ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket ytterligare ökar kommunbidraget med 1,2 mnkr.

Inom äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 2,6 mnkr utifrån befolkningsförändringar.

Inom gymnasieverksamheten ökar kommunbidraget med 2,6 mnkr eftersom antalet invånare i åldern 16–18 ökar. År 2016 kan kommunen inte längre använda Syskånska gymnasieför­bundet prislista utan kommer istället att använda riksprislistan eller liknande. Eftersom prisökningar är större än pris- och lönekompensationen, utökas kommunbidraget med ytterligare 1,5 mnkr.

Resursfördelningsmodellen resulterar i en ökning av kommunbidrag med 0,1 mnkr för teknisk verksamhet 2016 för drift och underhåll av gator, GC-leder med mera. Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns under finansiella rapporter.

Modellen innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader.

Resultat och kapacitet

Skatte- och nettokostnadsutveckling, procent
2014 2015 2016 2017 2018
Skatteintäkter inklusive utjämning 4,3 4,0 4,0 3,5 3,4
Nettokostnader 2,9 4,8 4,8 5,1 4,4

År 2014 förstärktes kommunens ekonomi när skatteintäkterna inklusive utjämningen ökade väsentligt mer än nettokostnaderna. Även om budget 2015 innebar att nettokostnaderna ökade något snabbare än skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning, så var det budgeterade överskottet ändå betydligt högre än den ekonomiska målsättningen.

År 2016 sjunker resultatnivån (+9,1 mnkr) ner till målsättningen 1 procent av skatter och statsbidrag. Däremot innebär planerna 2017 och 2018 att målsättningen inte klaras, eftersom nettokostnaderna ökar i snabbare takt än skatte­intäkterna inklusive generella statsbidrag, en betydlig försämring av den ekonomiska utvecklingen.

I plan 2017 ökar nettokostnaderna snabbt, bland annat beroende på volymökningar i verksamheten, den nya simanläggningen (helårseffekt), ökade pensionskostnader och ett nytt serviceboende för personer med funktionsnedsättning på Viljan. År 2018 medför volymökningar att nettokostnaderna ökar. Skatte­intäkter inklusive utjämning har en betydligt lägre ökningstakt både 2017 och 2018, vilket medför att både plan 2017 och plan 2018 uppvisar negativa resultat.

Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter. Det är tydligt att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämning blir högre och högre, framför allt 2017 och 2018.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning, %

En nivå över 100 procent innebär att verk­samheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2016 finns ett positivt överskott om 9,1 mnkr, trots att nettokostnaderna andel av skatteintäkterna och utjämningen uppgår till 100 procent. Det är ett positivt finansnetto om 7,8 mnkr som bidrar till det resultatet.

Planen för 2018 innebär ett negativt resultat om 15,1 mnkr.

Avskrivningar

Avskrivningar, mnkr
2014 2015 2016 2017 2018
Skattefinansierat 15,5 14,8 16,5 17,6 19,0
Avgiftsfinansierat 4,2 6,3 7,9 8,9 9,6

Trenden är att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. En stor del av ökningen 2016 står gymnasieverksamheten för, eftersom Malenagymnasiet byter ut fordon och då går från att ha leasat fordonen till att köpa fordonen. Till det kommer helårseffekten av teknisk skatte­finansierad verksamhets investeringar 2015, som ökar avskrivningskostnaderna.

Även avskrivningar inom den avgiftsfinansierade verksamheten ökar. En hög investeringsnivå (41,6 mnkr exklusive anslutningsavgifter) under 2015 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av VA-verksamhet har högre avskrivningskostnader år 2016. Till det kommer nyinvesteringar 2016, vilket framför allt påverkar 2017. En stor del av investeringarna avser anslutningar till kommunalt VA (bland annat Sjöbo Sommarby och Svansjö).

Investeringsutgiften genererar avskrivningar, medan en periodisering av intäkterna i form av anslutningsavgifter finns redovisat bland verksamhetens intäkter. Det medför att avskrivningarna ökar trots att investeringarna till stor del är finansierade av anslutningsavgifter.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings skatte­underlagsprognos från april 2015. I beräkningen av skatteintäkter och utjämning har hänsyn tagits till vårpropositionen 2016 som regeringen överlämnade 2015-04-15

Prognosen för skatteintäkterna 2016 bygger på antalet invånare enligt kommunens befolkningsprognos, som också används som underlag för resurstilldelningen och för beräkning av generella statsbidrag för 2017–2018. Generella statsbidrag och utjämning för 2016 baseras på invånarantalet 2015-01-01.

Skatteunderlag
2014 2015 2016 2017 2018
Årlig förändring i % 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2

Prognosen för taxeringsutfallet för 2015 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunder­laget med 5,0 procent vilket är betydligt bättre än föregående år. Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 4,6 procent per år under perioden 2016–2018.

Resultatutjämningsreserv

Enligt kommunallagen får kommunen under vissa förutsättningar reservera en del av det ekonomiska resultatet i en resultatutjämningsreserv. En resultatutjämningsreserv utgör en del av kommunens eget kapital. Reserven kan sedan disponeras för att täcka underskott under en lågkonjunktur. Syftet med reserven är således att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln, för att skapa större flexibilitet för verksamheterna.

År 2014 uppgick kommunens resultatut­jämningsreserv till 77,4 mnkr.

Enligt kommunens riktlinjer får resultatutjämningsreserven endast användas om årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet i riket för de tio senaste åren.

Den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen i riket under de senaste tio åren är enligt SKL 3,9-4,0 procent åren 2016-2018. Eftersom den prognostiserade skatteunderlagsutvecklingen 2016-2018 är högre än det tioåriga genomsnittet är det inte möjligt att använda resultat­utjämningsreserven under perioden.

Kommunalekonomisk utjämning

Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKL:s prognos för bidragsåret 2016. Beräkningarna utgår ifrån nuvarande system för utjämning.

2014 erhölls 196 mnkr i inkomstutjämning och för 2015 minskade bidraget med knappt 1 mnkr till totalt 195 mnkr. Prognosen för 2016 är att inkomstutjämningen ökar med 5 mnkr. Prognosen för 2016 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 89,2 procent av rikets, 0,6 procent högre än 2015.

Med undantag för 2013 har skattekrafts­underlaget under en längre tid ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Prognosen är att utvecklingen fortsätter med snabbare skattekraftstillväxt i Sjöbo än genomsnittet i riket.

År 2017 prognostiseras inkomstutjämningen öka med knappt 4 mnkr medan ökningen blir 5 mnkr 2018.

Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2015 öka med cirka 2 mnkr i förhållande till 2015. Det motsvarar en ökning av avgiften med 114 kronor per invånare. Det är delmodellerna grundskola och gymnasieskola som gör att avgiften ökar. Antalet invånare i åldrarna 7–18 år minskar snabbare och/eller ökar långsammare än genomsnittet i riket. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner.

Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar dels för kommunen, dels för riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet, så påverkas utjämningen.

Den kommunalekonomiska utjämningen har bland annat justerats till följd av införande­bidraget, som under en övergångsperiod betalas till de kommuner som var stora förlorare när systemet senast gjordes om, med införande 2014. Kostnaden som betalas av alla kommuner påverkar regleringsavgiften med 17 kr per in­vånare för 2016. Kostnaden sjunker sedan till 5 kr år 2017.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler, brukar gå via regleringsbidraget/-avgiften. Bidraget minskar från 232 kr per invånare 2014 till en avgift uppgående till 39 kr per invånare 2015. Bidraget/avgiften fortsätter att försämras 2016–2018, bland annat beroende på att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden, för att kunna upprätthålla den garanterade nivån. I regleringsavgiften 2016 och framåt återfinns kompensation för kommunens ökade kostnader för arbetsgivaravgifter, när arbets­givaravgifterna höjs för ungdomar från och med augusti 2015 och juli 2016. Kompensationen för 2016 är 221 kr per invånare och höjs till 258 kr per invånare 2017: År 2016 beräknas regleringsavgiften till -4,4 mnkr totalt, vilket är 3,7 mnkr sämre än 2015.

Vidare har den kommunalekonomiska utjämningen bland annat justerats, eftersom regeringen tar medel från satsning på ökad undervisningstid i matematik till andra reformer. Bidraget till kommunerna för läxhjälp (40 kr per invånare) går från ett generellt bidrag till att bli sökbart, vilket minskar den kommunalekonomiska utjämningen. Kravet om att erbjuda obligatorisk läxhjälp tas samtidigt bort. Införandet av Gy-11 i gymnasieskolan ska enligt regeringen resultera i effektiviseringar och därför kommer stats­bidraget till kommunerna att reduceras med 48 kronor per invånare år 2016.

De stora reformerna i vårpropositionen med stärkt bemanning inom äldreomsorgen (cirka 210 kr/invånare 2016) och lågstadielyftet (cirka 210 kr/invånare 2016) är riktade statsbidrag där kommunerna behöver ansöka och ingår därför inte i den kommunalekonomiska utjämningen.

Utjämningsavgiften för lss var i det närmsta oförändrad 2015 jämfört med 2014. Avgiften 2015 är 10,6 mnkr och ökar 2016 med 2,7 mnkr till totalt 13,3 mnkr. Den ökade avgiften år 2016 är till stor del en följd av att andra kommuners kostnader/insatser ökar, samtidigt som bland annat antalet personer i kommunen som får personlig assistans (via Försäkringskassans beslut) och korttidsvisstelse minskar.

Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas minska med 0,1 mnkr 2016 och uppgår 2016 till 36,0 mnkr.

Finansnetto

Finansnetto (mnkr)

Från och med 2014 har kommunen inga långfristiga skulder till kreditinstitut (eventuell leasing inte inräknat). Någon upplåning är inte heller inplanerad 2015-2018. Därför är de finansiella kostnaderna låga och består till stor del av ränta på pensionsskuld och bankkostnader. De stora investeringsvolymerna 2015 och 2016 finansieras via minskad likviditet, vilket påverkar ränteintäkterna. Samtidigt innebär planeringen att kommunen inte behöver låna till exploateringsverksamheten. Det låga ränteläget medför också minskad möjlighet för kommunen att erhålla ränteavkastning på likviditeten, vilket gör att ränteintäkterna minskar under perioden.

Finansnettot beräknas minska med 0,4 mnkr till 7,8 mnkr år 2016. Finansnettot inkluderar utdelningar från de kommunala bolagen med 4,0 mnkr, fördelat med hälften på AB Sjöbohem och hälften på Sjöbo Elnät AB.

Driftkostnadsandel

Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna.

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. En driftkostnadsandel som understiger 100 procent innebär att årets resultat är positivt.

År 2014 hade kommunen ett bra resultat. Starkt bidragande till resultatet var den försäkringslösning för pensionerna som kommunen valde under 2013. Budgeten för 2015 innebär ett högre resultat än vad som krävs enligt de finansiella målsättningarna. För 2016 är resultatet i enlighet med det finansiella målet att resultatet minst ska vara en procent av skatter och generella statsbidrag inklusive utjämning.

Driftkostnadsandel, procent
2014 2015 2016 2017 2018
Verksamhetens intäkter och kostnader 96,0 96,7 97,2 98,6 99,5
Avskrivningar 2,3 2,4 2,7 2,8 2,9
Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 98,3 99,1 99,9 101,4 102,4
Finansnetto -1,1 -0,9 -0,9 -0,8 -0,8
Driftkostnadsandel efter finansnetto 97,2 98,2 99,0 100,6 101,6
Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Driftkostnadsandel 97,2 98,2 99,0 100,6 101,6

I tabellen ovan innebär det en driftkostnadsandel om 99 procent.

Det är verksamhetens intäkter och kostnader som tillsammans med avskrivningar ökar, vilket ger en högre driftkostnadsandel 2016. Enligt plan 2017-2018 kommer trenden med allt högre driftkostnadsandel att fortsätta under perioden.

Trenden med att avskrivningarna ökar fortsätter under perioden. Det beror till största delen på att investeringarna fortsätter att överstiga avskrivningarna. Framförallt är det den stora investeringsvolymen 2015–2016 som slår igenom fullt ut 2016 och drar ner resultaten.

Kommunen behöver redovisa ett överskott för att leva upp till kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Ett positivt resultat bidrar bland annat till att en buffert skapas för att kunna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar eller annan förändring av den ekonomiska utvecklingen. Via överskott skapas en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till omedelbara åtgärder, när och om de ekonomiska förutsättningarna försämras.

År 2016 ligger driftkostnadsandelen före finansnetto på i det närmsta 100 procent, vilket innebär att de marginaler som kommunen behöver, skapas via överskott inom finansnettot. Överskottet i finansnettot består både av utdelningar från de kommunägda företagen och av borgensavgifter när de kommunägda företagen lånar externt.

Både år 2017 och 2018 ligger driftkostnadsandelen över 100 procent eftersom verksam­hetens nettokostnader ökar i snabbare takt än skatteintäkterna. Planerna för 2017 och 2018 visar ett underskott på -5,2 mnkr respektive -15,5 mnkr.

För 2016 ökar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning kommunens intäkter med 34,9 mnkr, med oförändrad skattesats. Inkomsterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna på totalt

20,3 mnkr. Vidare förstärks kommunbidraget till verksamheten för personer med funktionshinder (+2,6 mnkr) när ett serviceboende öppnas för 9 personer i kvarterat Viljan juni 2016.

För de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget med 9,3 mnkr (se sid 72). Det inkluderar 1,2 mnkr eftersom fler efterfrågar plats inom förskolan samt 1,5 mnkr då gymnasieverksamheten 2016 kommer att följa en annan prislista för enskilda gymnasieskolor, när Sydskånska gymnasieförbudget avvecklas.

I budgeten för 2015 fanns tilldelat kommunbidrag för 5,5 mnkr som endast avsåg 2015.

De som fick dessa kommunbidrag var kommun­övergripande verksamhet (1,0 mnkr), politisk verksamhet (0,3 mnkr), individ- och familje­omsorg (2,5 mnkr), äldreomsorg (0,6 mnkr), teknisk skattefinansierad verksamhet (0,5 mnkr) samt plan- och byggverksamhet (0,6 mnkr). Respektive kommunbidrag har justerats ned för 2016 med motsvarande belopp.

Regeringen har beslutat om 2 miljarder kronor för att öka bemanning i äldreomsorgen, i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Bidraget ansöks av verksamhet. Kommunens andel av statsbidraget beräknas bli 3,7 mnkr. Regeringens förslag har vägts in som en faktor när bedömning av resurstillskottet för äldreomsorgen gjorts.

Äldreomsorgen står inför byte av verksamhetssystem, eftersom det nuvarande systemet inte uppfyller dagens krav vare sig ur rättsäkerhetsperspektiv eller utifrån de krav på statistikuppgifter som efterfrågas. Kommunbidraget utökas 2016 och 2017 med 0,5 mnkr i projektmedel, för att möta kostnader som uppstår vid bytet av verksamhetssystem.

Individ- och familjeomsorgens kommunbidrag har utökats med 5,0 mnkr (med engångssatsningen 2015 borttagen). Då verksamheten förväntas arbeta för att reducera kostnaderna, avser 2,5 mnkr av utökningen endast 2016.

Det finns en stor osäkerhet i hur individ- och familjeomsorgens kostnader utvecklas.

Lågstadielyftet är ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda och minska klasserna i lågstadiet. Kommunens andel av bidraget beräknas till 3,7 mnkr. Verksamheten förväntas söka statsbidraget. Regeringens förslag har vägts in som en faktor, tillsammans med resursfördelningsmodellens +2,5 mnkr när bedömning av resurstillskottet för förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten gjorts. Därför justeras kommunbidraget ner 1,5 mnkr.

Kommunbidraget för fritids- och turismverksamheten har ökat med 4,4 mnkr för den nya simanläggningen och 2,2 mnkr för den nya idrottshallen i Lövestad.

Överförmyndarverksamhetens kommun­bidrag minskas med 0,1 mnkr, eftersom intäkter i form av statsbidrag ökar. Kommunbidraget för kommunstyrelsens politiska verksamhet ökar med motsvarande belopp, på grund av högre arvoden.

Kommunövergripande verksamheten utökas med 1,3 mnkr, varav 0,5 mnkr avser en satsning på folkhälsan och marknadsföring, bland annat inför öppnandet av simanläggningen. Resterande 0,8 mnkr avser en temporär utökning av kommunbidraget 2016, för att verksamheten ska kunna genomföra projekt.

Kommunbidraget till teknisk skattefinansierad verksamhet utökas med 1,0 mnkr, för att verksamheten ska kunna öka kvaliteten bland annat för skötsel av grönytor.

Med början 2014 satsade kommunen på yrkesintroduktionsanställningar. Satsningen avslutas 2015 och därför minskar kommun­bidraget med 2,4 mnkr.

Kommunbidraget till miljöverksamheten har utökats med 0,4 mnkr. Verksamheten förväntas följa upp sin produktivitet.

Pensionskostnaderna för pensionsåtagandet som upparbetats till och med 1998 har budgeterats till sammanlagt 0,9 mnkr lägre 2016 än 2015. Det är den årliga indexuppräkningen som förväntas bli lägre.

Eftersom arbetsgivaravgifterna för ung­domarna ökar från och med augusti 2015 och juli 2016, har finansiell verksamhet utökats med 1,9 mnkr 2016. Till det kommer att anslag till kommunstyrelsens förfogande utökats med 5,1 mnkr.

Grundprincipen vid ekonomistyrning bör vara att kostnaden belastar den verksamhet där kostnaden uppstår. Därför har budgeten för verksamheternas IT-inköp flyttats från kommunövergripande verksamhet till respektive verksamhet.

I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna öka beroende på pris- och löneökningar. I planen har effekten av ökade kostnader för simanläggningen beaktats. Likaså har helårseffekten av nytt serviceboende för personer med funktionsnedsättning beaktats i planen för 2017. Även prognostiserad befolkningsutveckling har beaktats för de verksam­heter som ingår i resursfördelningsmodellen.

I planerna för 2017 och 2018 ingår också ökade pensionskostnader och ökade arbetsgivarav­gifter för ungdomar. Även ökade driftkostnader, orsakade av planerade investeringar i form av avskrivningar är beaktade.

Ökade kostnader, för bland annat bad och ökat antal barn och äldre, medför att resultaten för 2017 och 2018 blir negativa.

Investeringsvolym

Kommunen har en hög investeringsnivå 2015. Investeringsnivån kommer att vara hög även 2016–2018.

Nettoinvesteringarna i den avgiftsfinansierade verksamheten är höga 2016, men går kraftigt ner till 2017. Den stora skillnaden mellan åren beror på att utbyggnationen av kommunalt VA i Svansjö medför investeringsutgifter framför allt år 2016, medan investeringsinkomsterna i form av anslutningsavgifter erhålls 2017. Eftersom projektet är på sammanlagt 25 mnkr, varav 22 mnkr finansieras via anslutningsavgifter, står projektet för en mycket stor del av skillnaden mellan åren.

Inom skattefinansierad verksamhet går investeringsnivån ner med 8,2 mnkr, men då från en hög nivå 2015. Större investeringar inkluderar bland annat inventarier till simanläggningen, utbyte av Malenagymnasiets fordon enligt plan samt planen på kommunal medfinansiering i statlig infrastruktur. Eventuell medfinansiering i byggnationen av gång- och cykelväg Hemmestorp-Veberöd påverkas av redovisningslagstiftningen, som ställer krav på att investeringen aktiveras (avskrivningarna påbörjas) det år beslut fattas och inte byggåret (som planeras till 2017).

Skattefinansierade investeringar fortsätter att vara höga 2017, bland annat beroende på investeringar i gång- och cykelväg och centrumför­nyelse.

Investeringar (mnkr)

Siffrorna i diagrammet ovan inkluderar tilläggsbudgeteringar och de investeringsprojekt som ombudgeterats till år 2015, eftersom de inte färdigställts enligt plan.

Planerade investeringar under planperiod bedöms kunna finansieras med egna medel.

Exploateringsverksamhet

Exploateringsverksamhet, mnkr
2014 2015 2016 2017 2018
Bostäder +1,6 0,2 -1,3 -1,5 0,5
Industri +3,2 -2,6 -1,4 -2,4 -1,8
Summa +4,8 -2,4 -2,7 -3,9 -1,3
Negativa tal innebär nettoinkomster.

Åren 2016–2018 förväntas exploateringsverksamheten genera en nettoinkomst, det vill säga inkomsterna är större än utgifterna. Att inkomsterna är större än utgifterna beror på att tidigare exploaterad mark förväntas säljas. Detta gäller framförallt tomter för bostadsändamål, där många kvarstår att sälja. Lediga villatomter finns framförallt på Sjöbo Väst, Blentarp och Grimstofta. Under 2016 är det främst industriexploateringen i form av kombinationstomterna som förväntas medföra utgifter (0,8 mnkr i utgifter).

I dagsläget finns det gott om lediga lokaler och mark i Sjöbo för företags-/industriverk­samhet. I avvaktan på att efterfrågan ska öka, planeras inga större exploateringar för industriverksamhet under planperioden. Det finns över 500 000 kvadratmeter exploaterad mark för företags-/industriverksamhet.

Riskkontroll

Soliditet, %

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 procent anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs, minskar soliditeten och vid 0 procent har kommunen inget eget kapital, utan endast lånat kapital.

I balansräkningen 2016 har justering gjorts för utfallet 2014. Det positiva resultatet 2014, samt regleringen med Trafikverket avseende väg 11, förbättrade soliditeten väsentligt 2014, men har inte påverkat 2015 års balansbudget. Detta syns i diagrammet, eftersom soliditeten är lägre det året.

Kommunen har enligt budget 2016 en hög soliditet jämfört med flertalet andra kommuner, om hänsyn tas till hela pensionsåtagandet. Två kommuner hade 2013 soliditet kring 60 procent och däröver. I en jämförelse bör dock beaktas att Sjöbo kommun har valt att ha sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem. Hade fastigheterna kvarstått i kommunen hade en del fått lånefinansieras, vilket medfört lägre soliditet.

Även om resultatet är positivt 2016 och ingen nyupplåning är aktuell, sjunker soliditeten. Det är ett resultat av att tillgångarna växer snabbare än eget kapital, eftersom investeringar 2015 och 2016 är stora medan resultatet är lite lägre. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet när investeringsnivån är hög, eftersom det kräver höga positiva resultat.

Ett lägre resultat 2016 och negativt resultat 2017 medför tillsammans med hög investeringsvolym att soliditeten minskar något dessa år.

Finansiering av investeringar och exploateringsverksamheten

2014 års investerings- och exploateringsverksamhet finansierades endast till en mindre del med egna medel som skapats under året. Siffran inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar 2014. Istället får investeringarna inklusive exploateringen finansierats via minskning av likviditeten.

Självfinansieringsgrad, procent
2014 2015 2016 2017 2018
Medel från verksamheten 43,2 37,4 33,5 21,3 13,1
Summa nettoinvesteringar och nettoexploatering 44,2 59,7 60,0 27,7 44,4
Självfinansieringsgrad 98 % 63 % 56 % 77 % 30 %

Inget av åren under budget- och planperioden 2016–2018 finansieras investerings- och exploateringsverksamheten till fullo med likviditets­överskott från verksamheten. Dock är likviditeten inklusive de kortfristiga placeringarna så pass stor att investeringar- och expolatering klaras utan nyupplåning. Istället är avsikten att minska likviditeten och de kortfristiga placeringarna.

Det negativa resultatet i plan 2018, tillsammans med hög investeringsnivå, innebär att endast drygt en fjärdedel av planerade investeringar finansieras via likvidöverskott i verksamheten.

Skuldsättning

Kommunen har inga skulder till kreditinstitut (exklusive eventuell leasingfinansiering) och budgeten och planerna för 2016–2018 innebär inga förändringar i detta avseende. Däremot finns det skulder i form av långfristiga förut­betalda intäkter samt en delfinansiering med trafikverket avseende en GC-led, vilket återfinns som lån tills den är genomförd och regleringen med trafikverket är klar.

Riskbedömning

Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen och borgensförbindelser.

Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Storleken på till­delad intäktsram är en väsentlig risk för Sjöbo Elnät AB. En juridisk process pågick mot Energimarknadsinspektionen, som tilldelat Sveriges nätbolag intäktsramen för åren 2012–2015.

Elbolagen vann i kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte energimarknadsinspektionen prövningstillstånd, så domen vinner laga kraft. Energimarknadsinspektionen har tagit fram nya riktlinjer för hur ansökan av intäktsram ska göras till den kommande regleringsperioden 2016–2019. En icke förväntad händelse, exempelvis en storm, kan leda till ett stort akut investeringsbehov i elnätet. Bolaget jobbar med eliminering av denna risk genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel.

AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten.

År 2015 är sista året som Sydskånska Gymnasieförbundet ska bedriva gymnasieverksamet. Därefter upplöses förbundet och medlemskommunerna tar över verksamheten. Sjöbo kommun har redan tagit över Malenagymnasiet. En stor del av Malenagymnasiets elever kommer från andra kommuner. Eftersom det finns ett fritt sök i Skåne kan eleverna själv välja var de vill gå. Det gäller för Malenagymnasiet att bedriva sådana utbildningar som eleverna söker sig till. Eftersom Malenagymnasiet har en stor fordons- och maskinpark är det viktigt att elevantalet hålls uppe, så att dels priserna per elev som kommunen betalar inte ökar, dels att verksamheten helt kan finansieras via intäkter i form av elevpengar. Till det kommer att kommunen 2016, när Sydskånska gymnasieförbundet inte längre bedriver verksamhet, kommer att gå över till andra prislistor för de utbildningar som kommunen själv inte erbjuder.

Det pågår organisationsöversyn av räddningstjänstverksamheten, som är organiserad i ett räddningstjänstförbund. En utredning görs för att se vilka effekter en eventuell övergång till Räddningstjänst Syd kan få. Osäkerhet om framtiden skapar oftast risker i verksamheten.

De största osäkerheterna i budgeten utgörs av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunderlagsutvecklingen under 3 år. Även befolkningsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment som kan behöva hanteras.

I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation.

Känslighetsanalys, mnkr
1 % avvikelse lönekostnader 5
1 % avvikelse skatteunderlagsutveckling 7
Avvikelse med 100 personer i befolkningen vilket påverkar skatteintäkter 4

Hitintills har dock kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen vid ogynnsam utveckling av intäkterna.